Brösarps socken är den nordligaste i Albo  härad. I norr gränsar den till Maglehems socken i Gärds härad, och den utgör därigenom porten till Österlen för alla som kommer norrifrån. De viktigaste byarna är Brösarps kyrkby, Bertilstorp, Bosarp, Brunsvik, Lönhult, Södra Lökaröd/Myrestad och Åkaröd. I själva kyrkbyn bor ca 690 personer, i socknen i dess helhet ca 1150 personer.

Kyrkligt – De äldsta delarna av Brösarps kyrka härstammar från medeltiden, troligen från 1100-talet. Till den äldsta inredningen hör den ståtliga dopfunten och rökelsekaret. 1411 byggdes kyrkan till eller om och försågs då med vackra kalkmålningar, som delvis framtogs 1930. Från åren kring 1600 härstammar predikstolen, som är en av de märkligare i trakterna. 1644 rövade svenska trupper bort kyrkans nattvardskalk, som skänkts till kyrkan år 1591. Först 1977 fick Brösarp den tillbaka, då tack vare ihärdiga ansträngningar av Tuula Sjöholm på Södra Björstorp. 1861 revs klockstapeln och ersattes med ett torn. Tyvärr får man av inskriften på tornet intrycket att hela kyrkan uppfördes 1861.

Gamla Apoteket i Brösarp

I samband med reformationen på 1530-talet slogs Brösarp samman med Ravlunda till ett pastorat. Prästen i Ravlunda helt enkelt annekterade Brösarp. De båda socknarna förblev sedan ett pastorat till 1992. Då företogs en ny pastoratsindelning, som innebar att Ravlunda föll ifrån medan socknarna Brösarp, Andrarum, Eljaröd, Fågeltofta, Onslunda, Spjutstorp och Tranås slogs samman till ett pastorat. Från och med 2002 utgör de sju tidigare självständiga socknarna Brösarp-Tranås församling med pastorsexpedition i Brösarp.

Den gamla folkskolan i byn är sedan 1978 församlingshem, och i lärarbostaden från 1924 håller föreningen Brösarps Vävstuga till..

I början av 1920-talet kom elektriciteten till Brösarp. Då fick Brösarps by också vattenledning. Dessförinnan hade de flesta byborna hämtat vatten i bäcken, eftersom byn nästan helt saknade brunnar. Telefon kom till Brösarps by 1895 (9 abonnenter).

De största arbetsgivarna i Brösarp är skolan, Brinkehems servicehem, vårdcentralen, Torsten Nilssons Snickerifabrik AB och Jan Johanssons Skogstransporter AB. En bransch som är rikligt företrädd är åkeribranschen med inte mindre än 8 lastbilsåkerier.

Läkarstationen i Brösarp

I början av 30-talet var emellertid tjänsten obesatt. Det var läkare utifrån som kom hit på sjukresor. Det gjorde de gärna för det innebar en extraförtjänst, men för lokalbefolkningen var det opraktiskt. Men 1932 hände det något. I augusti 1932 kom den nyutnämnde provinsialläkaren Alfred Ahnborn till Brösarps provinsialläkardistrikt. Distriktet omfattade hela Albo härad och dessutom socknarna Maglehem, Hörröd, Vittskövle och Degeberga i Gärds härad. Det bodde ca 14.000 människor i distriktet.

Men var skulle läkaren bo och arbeta? Den gamla läkarbostaden ute på Brösarpsgården hade 1867 ersatts av vad som i dag är Albovägen 32, dvs. det hus som var veterinärbostad fram till i fjor. Men det huset hade under tiden blivit undermåligt, bland annat svårt angripet av fukt. Man tillgrep en nödlösning. Man hyrde två rum och verandan i Albovägen 29. I verandan hade man väntrum, i det ena rummet sov läkaren och i det andra var mottagningen. Läkarens familj fick bo hos fruns föräldrar i Åhus.

Så kunde det ju inte fortgå. De aktiva krävde att läkaren skulle placeras i Vitaby, en ort som var starkt framåtriktad på den tiden. Men då blev det äntligen fart i Brösarps kommunalgubbar. Byggmästare Anders Dahl i Lönhult, en man som har byggt flera av husen i Brösarp, hade byggt en stor vacker villa, som hyrdes tillfälligt av veterinär A. Neander. Brösarps kommun köpte villan för att inrätta den till läkarstation och läkarbostad. Läkarfamiljen kunde återförenas och flytta in sommaren 1933.

Brösarps kyrka

Åtminstone sedan 1600-talets slut var Brösarp den viktigaste orten i häradet. Här var häradets tingsplats (omnämnd första gången 1683) och därmed även dess avrättningsplats. (Alunbruket i Andrarum hade dock egen tingsplats.) 1690 uppfördes gästgiveri och skjutsstation. 1860 fick Brösarp som tredje ort i länet provinsial-läkare och då byggdes även apoteket. Brösarp var även en av de första orterna i landet som fick poststation. Den öppnades 1861 i apoteket med apotekaren som föreståndare. 1867 etablerade sig en         veterinär (något lika sällsynt som provinsialläkare) i byn, och 1875 fick den nygrundade Albo Härads Sparbank sitt säte i Brösarp. 1934 invigdes Albo Härads Ålderdomshem i Brösarp.

Senast 1331 blev Brösarp en kaniksocken, dvs. officiell sockenpräst var en kanik (medlem av domkapitlet) i Lund, men i verkligheten var det en lokal vikarie som fick sköta sysslan. Den första kända kaniken var Nils Bunkeflo, en markant profil i den dåtida danska kyrkan. Hans vikarie i Brösarp hette Sune. De bådas anknytning till Brösarp är känd genom att ärkebiskop Karl i Lund (”Karl Røde”) år 1331 insatte Bunkeflo som officiell sockenpräst och samtidigt till honom överlät den nyuppförda möllan i Brösarp, vilken han hade köpt av Sune. Hur länge Brösarp förblev en kaniksocken är inte känt.

Ravlunda Kyrka

Allmänt – 1846, fyra år efter folkskolestadgans tillkomst, byggdes en folkskola i Brösarps by. Den drivande personen bakom tillkomsten var ägaren till Södra Björstorp, Pehr Norlander. Men det är kyrkoherde Petrus Samuel Falcks initialer, P S  F, som än dag pryder husets gavel, trots att kyrkoherden var ivrig motståndare till bygget. I Gussaröd och Åkaröd fick barnen gå i ambulerande skolor ett par decennier till innan skolor byggdes även där. 1959 byggdes en ny centralskola i Brösarps by med årskurserna 1-8. Där går i dag årskurserna 1-6 från Brösarp, Eljaröd, Andrarum och Fågeltofta, sammanlagt 87 barn. Som ett exempel på folkminskningen på landsbygden kan nämnas att det 1842, då lagen om folkskolan kom, gick 159 barn i Fågeltofta skola.   

Genom 1952 års kommunsammanslagningar lades Brösarp, Ravlunda, Eljaröd, Fågeltofta och Andrarum samman till Brösarps storkommun. År 1969 var det dags för en ny sammanslagning. Då lades hela storkommunen utom Ravlunda till Tomelilla kommun, medan Ravlunda lades till Simrishamns kommun.

Till Brösarps märkligheter hör att Brösarps järnvägsstation, som invigdes år 1900, inte ligger i Brösarp utan i Ravlunda. Den ligger i norra delen av Ravlunda, en liten bit från gränsen mot Brösarp. Brösarps kommun hade investerat 35.000 kr i järnvägen Degeberga-Brösarp och propsade på att namnet skulle vara Brösarps station. År 1901 öppnades Ystad-Brösarps järnväg, och den hade en station inne i Ravlunda kyrkby med namnet Ravlundabro station. Därmed hade Albo som det sista häradet i Skåne fått järnväg. Men den privata järnvägen kämpade med ekonomiska svårigheter, och 1944 tog SJ över. Även för SJ gick trafiken med förlust, och den 31/12 1971 gick det sista tåget i SJ-regi. Redan på sommaren samma år hade museiföreningen Skånska Järnvägar AB, som nu står för verksamheten vid Brösarps station, börjat trafikera banan.

Om läkare i Brösarp

Brösarp har haft läkare i snart 150 år. Brösarp var den tredje orten i Kristianstads län som fick provinsialläkare, efter Simrishamn och Aby/Klippan. Här följer hur Brösarp fick sin läkare och också hur man höll på att förlora honom.

Brösarpsgården ägdes omkring 1850 av en man vid namn Nils Henriksson. Han och hans unga hustru bodde i huvudbyggnaden, medan hans föräldrar bodde i det s.k. annexet, det enda bostadshus som finns kvar i dag. Både föräldrarna och hustrun dog emellertid efter ett tag. Nils Henriksson ansåg då att om det hade funnits läkare på orten (den närmaste fanns i Simrishamn), hade kanske hans föräldrar och fru kunnat räddas. Han tog kontakt med myndigheterna och uppmanade dem att inrätta en läkartjänst i Brösarp. I gengäld erbjöd han annexet till läkarmottagning. Och myndigheterna nappade på erbjudandet. Sen var det frid och fröjd fram till början av 1930-talet

Ursprungs husen i Brösarp

Dr Ahnborn var en energisk man och han gick målmedvetet in för att ge största möjliga service åt de 14000 människorna i distriktet. Han öppnade extra läkarmottagning på hotellet i Degeberga måndagar kl. 13-15 och i Kivik på onsdagar, också 13-15. I Brösarp hade han mottagning varje dag mellan 9 och 12. I praktiken kunde man nå honom 24 timmar om dygnet, och han gjorde även hembesök. Sköterska och assistent fick han själv lära upp och avlöna.

Efter dr Ahnborn kom dr Torsten Saeden. I början av 1980-talet  skedde omfattande renoveringar och utökningar; bostadsdelen fick ge vika och distriktssköterskemottagningen som hade legat i den nuvarande Vägstationen, flyttades hit. Vårdcentralen har sitt  upptagningsområde i både Tomelilla och Simrishamns kommuner. Man betjänar bl.a. Brösarp, Ravlunda, Kivik, S. Mellby, S:t Olof, Fågeltofta, Eljaröd och Andrarum. Personalen omfattar ca 15 personer, därav 6 läkare (4 på deltid).

 www.alboharad.org