Fågeltofta

Fågeltofta socken är belägen på sydöstra sluttningen av Linderödsåsen. Högsta punkten är vid Kariseberg -Tjörneröd, som befinner sig 144,9 m över havet. I socknen rinner 3 åar upp – var och en till sin kust. Ett vattendrag går från Trelleborgsgårdens marker genom Bontofta och sedan västerut och bildar Kävlingeån. Nybroån har sina källor i Den Dödas lott och rinner till en del i rör förbi Fågeltofta kyrka mot Frörum och slutligen Tommarpsån som har sina källor i en mosse öster om Kronovall. Bilden kommer från Fågeltofta kyrka. Slottet Kronvall ligger också i Fågeltofta
	Namnet Fågeltofta är något ovisst till sin innebörd ”Tofta” är emellertid pluralis av toft, som är besläktat med ordet ”tomt”. Det är möjligt att ordet ”Fågel” (dialektform: ”ful”) ingår i sockennamnet. I ett påvligt brev av den 2 december 1327 benämns församlingen ”Fughlethote”, 1470 stavas namnet Fuglstofte, på 1700-talet Fugeltofta och på 1800-talet Fogeltofta. I den gamla Fågeltofta socken ingick också byarna Bondrum, Bontofta, Frörum och Månslunda. Bilden visar ett hus i Fågeltofta med anor från 1766
Allt talar för att Fågeltofta har en mycket gammal historia. Det var vanligt att man i anslutning till vattendrag ur försvarssynpunkt, förlade mer betydelsefull bosättning ett stycke in i landet i anslutning till vattendrag. En gång har det funnits en sjö kallad Witasjön, som sträckte sig från Fågeltofta via Grevlunda med utlopp i Östersjön. Rester av sjön finns kvar i S :t Olofs moss och myrmarker såsom Getingsmosse och Den dödas lott samt troligen också dammarna vid Kronovall. Detta kan man se på en karta som förvaras i Christinehovs arkiv och som är från 1692. Där är sjön i Grevlundaområdet markerat som c:a 675 m lång och 120 m bred, men den har, som antytts tidigare varit större.	Bilden visar kärragården och skogen bortom.
	Bondrum, tidigare Bonrum, vilket anses betyda Bones röjning, har troligen anlagts samtidigt med Fågeltofta och antagligen före år 1000. Bontofta torde ha tillkommit ungefär samtidigt och också där har något med namnet Bone spelat en roll vid bosättningen. Vad Bondrum och Bontofta beträffar råder knappast något tvivel att vägsträckningen mellan byarna är densamma som under Medeltiden. Första gången Bondrum nämns är i ett diplom från 1344. Det heter där att Birger Toricelsson skänker en gård i Bonrum till S:t Peters kloster i Tommarp. Foto Bondrumsgården
FRÖRUM Frörum by torde knappast vara yngre än Fågeltofta by. Namnet vittnar nämligen om hög ålder, och då det sannolikt har att göra med den hedniska Frö eller Frej. Det är troligt att det pekar på en kultplats för denne. Bilden visar gamla Bygatan i Frörum
	Bilden är tagen från bygatan och mot den gamla kvarnen i Frörum.
MÅNSLUNDA BY Månslunda by har säkerligen tillkommit tidigare än de nämnda byarna. Fågeltofta by består i dag av resterna efter den stora förändring, som skedde nödåret 1868. Våren kom då redan i februari och grödan stod i fullt flor då vintern på nytt gjorde sitt intåg den 13 maj med snö och frost. Säd och potatis frös bort. Det blev mässfall i kyrkan då prästen från Lövestad inte kunde ta sig fram i snödrivorna. Få av bönderna kunde skaffa nytt utsäde och det blev problem med att betala arrendet. Nästan samtliga bönder blev tvungna att lämna sina gårdar. 250 tunnland av den goda jorden från Kärragården i nordost till Spelmansängarna i Frörum fick arrendatorerna avträda och gårdarna revs. Befolkningsutveckling i Fågeltofta socken: År 1870 fanns 1135 inv. – år 2002 fanns 242 inv.	Somliga arrendatorer fick röja nya tegar i socknens utkanter i bl.a. Fågeltofta skog som låg i nordost och i norr på gränsen till Andrarum. Det var inte enbart missväxten som orsakade byns utradering utan vid denna tid skedde också stora omvälvningar inom jordbruket med övergång till större brukningsenheter så att jorden kunde brukas effektivare och ge bättre avkastning. Så försvann nästan en hel by och idag återstår endast en gård, Kärragården, och ett boningshus till en gård vid smedjan. Den gamla småskolan är idag församlingshem och folkskolan privatbostad. Se bild nr 3 "Kärragården"
	Mariavall Mot gränsen till Eljaröd ligger klostret, som är byggt på mark, som är skänkt av paret Eric o Angelica Sparre. Klostret i Mariavall är Sveriges första katolska benediktinkloster. De som fanns i Skåne tidigare, tillhörde den danska tiden. Här bor 16-17 nunnor och lever efter den helige Benedikts regler. De driver ett välbesökt gästhem, binder in böcker och har oblatbageri.
Det går dessutom bra att besöka klosterkyrkan, där det hålls 7 bönestunder under dagen.
	Korridorer och sovsalar ger ett spartanskt intryck Exempel på Regler för munkar och nunnor i Benedikts Orden St Benedicts och de regler som han skapade Ett utdrag ur Benedikts Levnads regler "Rules" CHAPTER LXI "St Benedict's Rule, circa 547 AD If any pilgrim shall come from distant parts with wish to dwell in the monastery, and will be content with the customs of the place, and does not by his lavishness disturb the monastery but is simply content, he shall be received for as long as he wishes. If, indeed, he shall find fault with anything, and shall expose the matter reasonably and with the humility of charity, the Abbott shall discuss it with him prudently lest perchance God hath sent him for this very thing. But, if he shall have been found contumacious during his sojourn in the monastery, then it shall be said to him, firmly, that he must depart. If he will not go, let TwoStoutMonks, in the name of God, explain the matter to him."